Min hembygd

Loshult församling i Osby kommun Norra Skåne

Bakgrund Snapphane kriget 1675-79

Halland, Skåne och Bleking var Danskt teritorium inna de blev svenskt,
Här är några hållpunkter:

*Halland överläts till Sverige på 30 år vid freden i Brömdebro, vilket blev permanent vid freden i Roskilde 1658

Mellan 1564 och 1645 hade landskapen, Blekinge, Skåne och Halland härjats åskillija gånger av svenska soldater, eller legosoldater i svensk tjänst.

Skånska kriget 1675-1679

1675 blev Sverige indraget i ett krig med de flesta Östersjöländerna. Upprinnelsen var att danskarna vill återta landskap som de tidigare förlorat till Sverige, och få herravälde över Östersjön. Danskarna hade under våren 1676 ockuperat Gotland och ville nu även ta tillbaka Skåne. Kriget stod mellan Danmark-Norge, Brandenburg och Sverige, krigskådeplatsen var främst Skåne, Halland, Bohusländsk mark, samt norra Tyskland.

Samtidigt väste motståndet i främst Skåne och Blekinge, på grund av svenskarna rekryterade soldater främst i dessa landskap, de som inte ville hjälpa svenskarna i kriget bildade frihetsgrupper eller i modern motsvarighet motståndsrörelsen, vilka av svenskarna kallades Snapphanar; bestod av tre olika grupper:

1. I inledningsfasen var det , bönder som gick man ur huse för att värna sin hembygd
2. Reguljära friskyttegrupper , vika bestod av bondpojkar som tagit värvning i den danske kungens arm, och fick sold från Köpenhamn.
3. Ju längre krigen varde blev den tredje gruppen större och utgjordes av rent kriminella element som tog till våldsmetoder för att överleva, här fanns bönder som blivit vräkta från sina gårdar, vanliga tjuvar, desertörer, med flera

Detta var upprinnelsen till att Karl XI krigskassa stals.

Loshults Kuppen 24 juli 1676

Nägra hållpunkter:

• Danskarna lansteg först i Ystad sedan Råå i slutet av juni 1676
• Karl XI ledde sina trupper illbaka mot Kristianstad och slog läger där 2 juli.
• I mitten på juli var bara Landskrona Kastell och Malmö samt nordöstra Skåne under svensk kontroll.
• Större delen av danska armén belägrade Lanskrona.
• Spaningsavdelninar ut gick från Landskrona i olika riktningar, för att ta reda på vad svenskarna höll på med.
• Generalmajor Anders Sandberg kom till Västra Vram 21 juli, och raporterade till den danska kungen Kristian V at svenskarna befann sig öster om Kristianstad.
• Den 23 juli lämnade generalmajor Sandberg kvar en bevakningsstyrka på 150 man för att hålla uppsikt över svenskarn , övriga drog sig tillbaka mot Landskrona .
• Den 23 juli bröt Karl XI upp lägret vid Fjälkinge och marcherade österut, på grund av dålig information vad som hände i västra Skåne och ryckten att danskarna skulle landstiga i Blekinge.
• Den 24 juli nådde man Norje och den 26 nåddes Karlshamn.

Karl XI underhålls tranport från Sverige

Karl XI underhälls transport, mera känd som Karl XI krigskassa, bestod inte enbart pengar, utan också proviant och ammunition,

Ingen på svensk sida verkade i detta läge vara orolig för att lokal-befolkningen planerade någon form av aktion mot transporten.

Den 20 juli framträdde länsmannen Olof Jönsson i Källsved på tinget i Broby för att avkräva befolkningen i Loshult och Osby betalning av skatter, något han inte skulle ha gjort om hela hela Östra Göinge var i uppror mot svenskarna. Den nytillsatte danske fogden i Färs härad rapporterade, den 23 juli att svenskarna fortfarande hadde kontrollen över Göinge och där de plundrade och inkrävde skatter av befolkningen.

Händelse förloppet svenska sidan:

• 21 juli den svenske transportchefe, livgardskapten Gustaf Lilleström kom till Loshult för att skaffa skjuts för vidare transport till Kristianstad.
• 21 juli Karl XI sänder ett brev till landshövdingen i Växjö med order att spärra vägen över gränsen vid Loshult för att hindra en dansk framstöt, och att armén planerade att dra sig tillbaka mot Karlskrona från Kristianstad.
• 23 juli brevet når fram till landshövdig Fleming, och vållade stor uppståndelse på grund av den dyrbara tranporten beffan sig i trakten.
• 23 juli landshövding Fleming sänder en kurir mot Loshult med order att föra den dyrbara transporten tillbaka över gränsen.
• 24 juli inleddes det dryga arbetet med att föra transporten tillbaka till Småland, om detta var på grund av Flemings order eller lokala varningar som övetygade Lilleström är svårt att säga.

Tändande gnistan till Loshultskuppen?

Vad tände gnista ?

• Vad det länsmannen krav vid tinget 20 juli?
• Var det ett allmänt missnöje bland Göningebönderna mot svenkarnas framfart?

Man kan dra slutsaten av ovanstående tidskala att förloppet att föloppet var mycket hastigare och mer spontant.

Det äldsta kända uppgiften till Loshultskuppen härstammar från 6 september 1676, där Benarpsbonden Per Svenson skrev till den danke kungen och begärde belöning för att förmedlat nyheten om den svenska transporten till Vä, deltaget i kuppen och sedan följt med de svenskar fångaran till Landskrona. Vilket väl överenstämmer med andra vittnemål vid förhören 1684.

Håll punkter vid själva kuppen

• En svensk transportkolonn bestående av minst 100–150 vagnar (ofta uppges 250) hade slagit läger vid Loshults kyrka. Lasten innehöll plåtar och silver penningar till ett värde av minst 28 600 daler, Karl XIs tält, ammunition med mera. Bevakningen utgjordes av cirka 20 svenska soldater.
• Samling och underrättelse Ryktet om den nästintill obevakade krigskassan spreds bland lokalbefolkningen. Bönder från Osby, Loshult, Hästveda och Broby sogn sände bud till Landskrona för att få stöd av danske kungen Christian V:s trupper. Efter några veckor samlades ett mindre danskt parti och omkring 150 göingska bönder för att planera anfallet.
• Huvudanfallet den 24 juli Anfallet skedde i gryningen vid kyrkoruinen. De svenska vakterna överrumplades och nio soldater stupade i första attackvågen. De överlevande drog sig tillbaka över gränsen till Småland och lämnade kvar större delen av transporten.
• Plundringen vid Loshult Anfallarna bröt sig in i tunnorna med kopparplåtar och vita mynt, lastade vagnar och säckar samt ryckte upp tält och ammunition. Var och en tog så mycket de orkade bära innan de drog sig tillbaka i säkerhet – kuppen var genomförd på bara några timmar.
• Andra plundringen i Älmhult Kronans män försökte frakta kvarvarande pengar tillbaka till Älmhult, men även denna gång överrumplades transporten. Smålänningar som följt efter vagnskolonnen gjorde ett nytt angrepp och lade beslag på det som återstod av krigskassan.
• Efterspel och återkrav En rannsakning inleddes först på 1680-talet, men endast en mindre del (4 000–7 000 daler) kunde återtas till kronan. Större delen försvann spårlöst; fynd av kopparplåtar från kuppen har gjorts så sent som 1996 nordost om Älmhult.

Källor:
sv.wikipedia.org,
www.sydsverige.dk,
ww.ts.skane.se