Katolska Kyrkan i Sverige

Inledning

Romersk Katolska Kyrkan i Sverige har idag drygt 130 000 registreade medlemmar, över hela världen finns det omkring 1,3 miljader katoliker.

Stockholm katolska stift omfattar hela landet med 44 församlingar från Ystad i söder till Luelå i norr. Gudstjänster firas i egna kyrkor, kapell elle lånade lokaler, utöver församlingar finns det också nationella missioner som fira mässan och bedriver undervisning e t c på respektive språk.

Den Katolska kyrkans historia i Sverige:

I början av 800 talet Katolska mission i Sverige startade,
I början av 1100 kan man räkna Sverige som ett Kristet
Under medltiden var Sveige ett katolskt land
1520 började Lutherdomen spridas i Sverige
1527 Vid Västerås riksdag beslöts att all kyrklig skulle dras in till kronanvilket medförde att förbindelsen med Rom avbröts. Gustav Vasa inträdde som kyrkans överhuvud, varvid evangelisk-luthersk förvanlades till nationalkyrka i Sverige.
Vid kyrkomötena i Örebro 1529 och Uppsala 1536 genomfördes de kyrkliga nyordningarna
1593 faställdes slutligen att Sverige var en ortodox evangelisk-luthersk bekännelsekyrka i Uppsala.
De sista katolska instutionerna tvingades upphöra med sin verksamhet.
1595 Birgittasystrana från Vadstena fördrevs från Sverige
Från 1617 var det vid dödstraff förbjudet för svenska medborgare att tillhöra katolska kyrkan.
I 1686 års kyrkolag föreskrevs att alla svenska medborgare skulle bekännas sig till den evangelisk-lutherska tron och den som avföll från landets #rätta# religion skulle förvisas ur riket, det enda undantaget var utländska katoliker boende i Sverge främst personal vid ambassader från katolska länder.
1781 utländska katoliker som flyttade till Sverige tilläts att öppet visasin religion, det s.k. tolleransediktet
24 juli 1783 anländer den franske abbén Nicolaus Oster som den första apostoliske vikaren utsedd av påve Pius VI för att bygga upp den kotalska verksamheten i Sverige.
Det var fortfarande förbjudet för svenska medmorgare att tillhöra katolska kyrkan.
Oster hamnade i onåd hos Gustav III efter han uptagit en protestantisk kvinna, samt under en resa till Frankrike för samla in pengar till verksaheten i Sverige blev han oense med Rom och avsttes som apostolisk vikarie.
Han efteträdes av den tyske karmelitmunken Rafael d'Ossery vilken varit präst sedan 1784, han var apostolisk vikarie under åren 1790-1795
Hans efterträdare var italienaren Paolo Moretti 1795-1804
Fransmannen Jean Baptiste Gridaine 1505-1833
1700 - och 1800-talet var ingen framgångssaga i Sverige.
1833 anländer den apostoliska vikarien Jacob Studachs som kaplan till kronprinsens gemål Josefina till Sverige.
Hans ord: "Igen kyrka, igen skola,ingen lärare, ingen bönbok, ingen katekes — bara en ständigt minskande församling och 26 fattiga barn att försörja"
Studach byggde den första katolska kyrkan sedan reformationen, Sankt Eugenia kyrka på Norra Smedjegatan, nära Brunkebergstorg i Stockholm
En katekes och bönbok översattes från tyska till svensk, en mäsbok på latin och svenska utgavs.
1862 biskopsvigdes Studach och blev den förste katolske biskopen i Sverige
1873 avlider Studach efter 50 års tjänst i Sverige
1873 biskopsvigs Johan Georg Huber från Tyskland, som efterträder Studach, han var versam i Sverige fram till sin död år 1886
1886 Albert Bitter Tyskland, han hade varit verksam som präst på Söder i Stockholm under 12 år, efterträder Hubes som apostolisk vikarie
1893 biskopsvigs Bitter och utses till tiotulärbiskop av Doliche
1900 vid sekelskiftet fans det 2 500 registreade katoliker i Sverige
Katolska kyrkor fanns i Stockholm, Göteborg, Malmö samt Gävle.
En ny kyrka invigs vid biskopshuset på Södermalm och Sankt Eriks församling upprättas som annexförsamling till Sankta Eugenia församling.
1922 Biskop Bitter avgår som apostolisk vikarie
1923 Utnämns Bitter av påven till titulärbiskop av Sultania (Persien) varvid han lämnar Sverige.
1923 Bitter eftertädes av Biskop Johannes Erik Müller frånTyskland
Det finns nu fem katolska försmalingar och elva präster i landet
Nya kykor bnyggdes i Oskarström, Örebro, Helsingborg, Norrköping, Göteborg (Kristus konungens kyrka vid heden) och Marie Bebådelse kyrka i Stockholm
1953 Stockholms Katolska stift bilda, Sverige är nu ett eget biskopsstift från att tidigare varit et apostoliskt vikariat och sorterat under påven.
Biskop Müller utsågs av påve Pius XII till Stockholms förste stiftbiskop med Sankt Erik som katedralkyrka han avgic, med ålders rått, 1957 och åter vände till Sydtyskland där han avled 1965.
1957 eftertädes han av sin hjälpbikop, den danskfödde Knut Ansgar Nelson samma år biskopsvigs han och blir såleds stiftbiskopen av Stockhom.
1962 Biskop Nelson avgår
1962 efterträdes av oblatsprästen John Taylor USA biskopsvigs. samma år av Bruno Bernard Heim i Blå hallen i Stockholms stadshus, TV-sändes.
Taylor präglades av Andra Vatikankonciliet som inledes 1962.
Bikop Taylor avlider 1976
1977 efter ett och ett halvs års vakans eftretäder biskop Hubertus Brandeburg från Tysklan.
I och med det snabbt ökande medlemstalet genom den ökande invandringen från Pålen, Ungern,Tjeckoslovakien, Latinamerika och Mellanöstern och senare på 1990-talet från krigens Balkan, blev Brandenburg uppgift att originasera och bygga upp kyrkan.
1987 fick han hjälp av den engelske passionistprästen, biskop William Kenney, Kenney var bl.a. ordförande i Caritas Sverige och Justitia et Pax.
1989 juni Påve Johannes Paulus II besöker Sverige
1998 Brandenburg gick i pension,
1998 efträdes av karmliten Anders Arborelius som biskopsvigs 29 december samma år, han är den först svenskfödda biskop sedan Olaus Magnus dagar (död i Rom 1557)
2006 Hjälpbiskop Kenney lämnar Stockholms katolska stift och blir regionalbiskop i ärkestiftet Birminghamn i England.
2009 Biskop Hubertus Brandenburg avled.
28 juni 2017 Biskop Anders Arborelius utnämns till kardinal i Peterskyrkan i Rom, samt tildelas han Maria degli Angeli e dei Martiri som sin titelkyrka i Rom. Anders Arborelius är den förste svensk som blivit utsetts till kardinal.
Kardinal Arborelius är medlem av Dikasteriet för klerus i den Heliga Stolen, Dikasteriet för de orientaliska kyrkorna samt Dikasteriet för främjandet av de kristnas enhet. Sedan 2020 är han också medlem av Vatikanens ekonomiråd. I juli 2022 utsåg påven kardinal Arborelius till medlem av Dikasteriet för biskopar.
6 juni 2022 förlänades kardinal Arborrlius H.M Konungens medalj,12 storleken i Seafimerordens band, för "betydande insatser inom svenskt och internationellt kyrkoliv".